Háldečohka Historjá
Menneskene på Halde
Manne dihte Álta?
Diđátgo ahte Álta lea leamaš guovssahas-dutkama guovddáš measta 200 jagi? Juo 1838:s boahtii fránskkalaš Recherche-ekspedišuvdna deike dutkat guovssahasa. Sii vállje Álta ovdal gávpotláđđi rávddabáikkiid, nugo Hámmerfeastta, dannego Áltá alit almmis lea unnit skáhppu ja buoret oaidnin.
Ekspedišuvnna dáiddár, Louis Bevalet, ráhkadii dárkilis illustrášuvnnaid guovssahasas, mat váldde fuomášumi dutkiin miehtá Eurohpa. Maŋŋel, 1892:s, válddii duiskkalaš Martin Brendel máilmmi vuosttaš guovssahas-fotografiija Bosseskoappis. Álta šattai dalle luonddolaš válljen dutkiide geat háliidedje ipmirdit guovssahasa mystihkka – earret eará fysihkara Kristian Birkeland.
Plánat: Oaidnu boahtteáiggi várás
1800-logu loahpas lei Norga jo álgán čájehit iežas riikkana mas ledje stuora dieđalaš ambišuvnnat. Birkeland oinnii vejolašvuođa čatnat našunálaš heivehuvvama ja ovdamearkkaid aiddá dutkamušain. Go son galledii Álta 1897:s, de oinnii son jo fargga ahte Haldetoppen lei heivvolaš báiki guovssahas-observatoriijai, dannego várri lea allái ja doppe ii leat čuovggaheapmi (lysforurensning).
Son jáhkii ahte observatoriija livččii veahkkin sihke dieđalaš ovdáneapmái ja geavatlaš ođđaásahusaide, nugo dálkkádieđáhussii guolle-ealáhusa várás Davvi-Norggas.
1899:s oaččui Birkeland doarjaga Stortingis hukset observatoriijaid sihke Haldetoppii ja Talviktopii. Dat mearkkašii álggu prošeavttas mii galggašii rievdadit min ipmárdusa guovssahasas.
Measttiráhkadus váttisvuođain
Mo fievrridit tonnevis goahtán- ja huksenmateriála ja stuora hvelvva stuora jorba várrii? Vástádus lea heastta, gárret ja buot eanet gierdevašvuohta.
Haldetoppá áđđasat huksen lea leamaš hui stuora logistihkalaš hástalus. Materiálat fertejedje gievrahuvvot suolggiid ja čiehka geađgi-bálgáin, ja dat gáibidii dárkilis plánema ja stuora barggu vai buot šattai sajádat. Dálvvit ledje erenoamáš garvit, ja maŋimuš oassi bajás ii dávjá lean heivehuvvon stuora muohtačohkkaid dihte. Dan čoavdit váldui geavahussii taubána, mii álggos manai sikksakkbákká vuoldeobservatoriijai.
Maŋŋel sirdojuvvui alimus stášiuvdna nu ahte dat loahpadii suohkanis váldohusa lahka. Vaikko ledje váttisvuođat, de válbmejuvvui sihke Vuoranšnjárggaháldi ja Talviktoppen-observatoriija seamma jagi go Storting mearridii prošeavtta – dat lei duođaid dehálaš ja ávkkálaš prestášuvdna.
Bajás lei sihke elektrovuohta ja telefovdna-oktavuohta, ja dan áiggi mielde lei observatoriija teknologalaš mearrádus. Telefovdna-másttaid ja taubána doallánat leat ain oidnosis bálgá mielde otná beaivvi.
Gaskaboddosaš doaimmas bisánan doibmii
Háldetoppenis ledje guokte čielga áigodagat dutkan-guovddážin. Vuosttaš áigodat, 1899–1912, lei gaskaboddosaš doaibmabuvttuin ja jahkodat-prošeavttain. Dán áiggis jođihii Kristian Birkeland dutkamuša ieš, ja son lei váris oanehis áiggiid vai dahkat systemáhtalaš guovssahas-observašuvnnaid.
På denne tiden var det kun observatoriebygningen «Borgen» som var reist på Halde. Observatoriet var ikke kontinuerlig bemannet, og driften var i stor grad avhengig av Birkelands initiativ og innsats.
Dálvvi 1899:s ássui Birkeland dálvvit Hálddis – seammá dálvvi go Sæland dálvii Talviktoppenis, mii lei maiddái geavahusas observašuvdnabáikin. Girjjis mii Sem Sæland sáddii ruovttoluotta vielljái, govvida son ássama badjelis.
«Ii, muhto don sáhtát duođaid jáhkkit man fiinnat leat várret dál! Šaddet čuovggaheaddjin vielgat gos beare geahččat, ja almmis lea nu alla ja čielggas, ahte mun in dieđe maid mun galggan cealkit dahje dahkat go mun oainnán buot dán. Beaivvi mii ii oainne šat dán jagis, muhto lullis, dohko guhkkin, čuovgga dat nugo dolla beaivviid go dat vázzá váriid duohken.»
Talviktoppen geavahuvvui dušše dán okta jahkodaga, ja heaittihuvvui geavahusas 1900:s.
Nubbi áigodat, 1912–1926, mearkkašii sirdašuvvama bistevaš doaibmii ja maŋŋáláhkii. Juo 1910:s juogadii stáhtta ruđa viiddideami várás. Ođđa hus, “váldohus”, válbmejuvvui 1912:s, ja Ole Andreas Krogness biddjojuvvui hoavdán (bestyrer).
Dalle ožžui observatoriija čielga dutkanplána. Bargu fátmii systemáhtalaš dutkamiid guovssahasas, eatnama magnetgiettis ja dálkkádieđáhusa, mii lei hui ávkkálaš guolle-ealáhusa várás Davvi-Norggas. Dán áiggis šattai Háldetoppen riikkaidgaskasaš dovddus dutkanbáikin, mas ledje fastta bargit ja kontinueralaš doaibma. Juo 1914:s lei dárbu viiddidit váldohusa, ja viiddiduvvon oassi válbmejuvvui 1915:s.
Váldohusis ledje golbma sierra ássanviesu dutkiide ja sin bearrašiidda. Lassin huksejuvvui sierra ráhkaduvvon hvelvva magnetomehterii – guovddáš reaidu guovssahas-dutkamis.
Ođđaásahus ja ovdáneapmi
Vuorašnjárggaháldin-observatoriija lei máilmmi vuosttaš bistevaš observatoriija dánlágan, ja dutkan mii doppe dahkkojuvvui rievdadii min ipmárdusa luonddus.
Vuorašnjárggaháldis dahkkojuvvon dutkan lei heivehuvvon ovttasbarggus máŋgga dovdosaš dutkiin. Birkelandii lassin váldde oasi Ole Andreas Krogness, Olaf Devik ja Sem Sæland geofysihkas, meteorologiijas ja instrumenta-ovdánahttimis. Ovttogether dahke sii ođđaásahusaid, mat dahke Vuorašnjárggaháldis johtilit guovddážin guovssahas-dutkamis.
Observatoriija reaidduin, nugo magnetomehteriin, lei hui dehálaš oassi čohkkedit dárkilis data mii nannes Birkeland-teoriijaid. Dat bidjai vuođu ipmirdit mo beaivvášgárdi (solvind) lea oktavuođas eatnama magnetosfearain. Dutkan-bohtosat leat ain guovddážin otná áigásaš geo- ja astrofysihkas, badjel 100 jagi maŋŋel.
Eallin máilmmi badjelis
Observatoriija ii lean dušše bargobáiki, muhto maiddái ruoktu dutkiide ja sin bearrašiidda. Nugo, mo lei duođaid ássa Vuorašnjárggaháldis?
Vaikko lei isolášuvdna, de lei eallin Háldetoppenis ávkkálaš ja oktasašvuođas. Golbma bearraša ássu doppe seammá áiggi, ja okta dáin lei Ole Andreas Krogness bearraš. Su bearaš, Dagny, govvidii jagiid Háldetoppenis nugo muhtun eallima lihkostuvvan áiggiin. Ássanviesut ledje hábmejuvvon čábbát bieldduiguin, lávttain ja vel pianuin. Musihkka, lohkat jietnaiguin ja ovttas borramušat ledje dehálaš oassi ráhkadit eallima ja árvvusvuođa “máilmmi badjelis”. Oktasašvuohta veahkehii bearrašiid čađahit guhkki dálvviid, go várri dávjá lei gitta muohtačuovggaid dihte.
Sii ledje vel okta gussi Vuorašnjárggaháldis. Gusis addii mielkku bearrašiidda, ja biras- ja biepmu-bierggu, nugo biebmu ja áidna (ved), fievrriduvvui bajás go dálki diktii.
Okta áigodat loahpaha
1926:s mearridii Storting heaittihit doaibma, ja dutkan sirdojuvvui Romssa. Vaikko mearrádus lei eanemus ruđalaš, de lei observatoriija duogášis čađahan dan mii galggai – ja addán oasi muhtun deháleamos gávdnosiidda guovssahas-dutkamis.
Nubbi máilmmi soađi áiggis bálkestuvvojedje huksehusat Háldetoppenis duiskka okkupášanveaga bokte, ja dušše murrut bisse 1974:s, maŋŋel go Olaf Devik galledii báikki, álggahii Alta Historielag barggu álgit restaurerema. 1982:s addii sihke Alta suohkan ja Norgga Kulturráđđi ruđaid, ja restaureren álggahuvvui. 1985:s válddii Alta Musea barggu badjelis.
Foto: Michal Siarek
Árbi
Otná lea Háldetoppen eanetgo dušše muistemearka – dat lea ealli oassi norgga dieđahistorjás. Čuođi jagi maŋŋel geavahuvvo báiki fas dutkamii, dál UiT jođihusain. Várri lea maiddái buorre luonddutur-báiki, ja máŋggat bohtet dohko geassiáiggis, sihke beaivváturii ja idjadit observatoriijas, mii dál lea okta DNT turisthyttain. 2021:s sajáiduhttui kuppel observašuvdnadehki alde – doppe oainnát miehtá olles Álta-guovllu, jus dálki diktá.
Jus don mana Háldái čakčaáiggis, ovdal go muohta bidjá, de sáhtát leat lihkolaš ja oaidnit guovssahasa čavggaid almmis. Dalle ii leat váttis ipmirdit manne lei juste dáppe ahte olbmot háliidedje čoavdit okta luonddus stuorra suoládusa.
Historjá
Recherche-ekspedisjonen
Valget av Halde som lokasjon for observatoriet var ikke tilfeldig. Alta er kjent for å være et av de beste stedene å studere nordlyset, og det var særlig den banebrytende forskningen til den franske Recherche-ekspedisjonen i 1838-1839 som gjorde området attraktivt for nordlysforskere. Forskerne bygde små tømmerhytter i nærheten av Bossekop, og deres detaljerte illustrasjoner av nordlyset gjorde Alta kjent i hele Europa.
Det første fotografiet av nordlys
I 1892 ble det første fotografiet av nordlyset tatt i Bossekop av tyskeren Martin Brendel, som var med på en tysk nordlysekspedisjon. Dette bildet er det eldste bevarte og publiserte fotografiet av nordlyset.
Ved forrige århundreskifte, i unionsoppløsningens tid, søkte Norge respekt gjennom heltedåder. I 1897 dro professor Kristian Birkeland til Alta for å finne en fjelltopp egnet for nordlysmålinger, inspirert av tidligere viktige målinger i området. Birkeland fikk Stortinget til å vedta bygging av observatorier på Halde og Talviktoppen i 1899.
Andre verdenskrig
Nordlysobservatoriet på Halde spilte en viktig rolle i den tidlige forskningen på nordlyset. Observatoriet overlevde fram til 1944, da det ble brent ned av den tyske okkupasjonsmakten under andre verdenskrig. Restaureringen av bygningene begynte i 1980-årene, med mål om å bevare denne viktige delen av Norges vitenskapelige arv.
Dagens Halde
I dag står Halde som et monument over fortidens vitenskapelige prestasjoner og fortsatt et attraktivt sted for de som ønsker å oppleve det magiske nordlyset i sitt rette element. Besøkende kan ta den naturskjønne turen til det gamle observatoriet og få en følelse av hvordan det må ha vært å studere nordlyset fra dette enestående utsiktspunktet for over hundre år siden. (Alta museum)
Sámi árbbediehtu
Sámi árbbediehtos leat háldi (lohku: hálddit) iešguđetlágan skýtto- / suodjalusvuoiŋŋat mat orrot vuolde eanain, várriin ja duoddariin, ja maiddái mearas. Jus hálddit badjeduvvojedje árvvusain, de ledje sii veahkkin, muhto jus sii badjeduvvojedje heajos lági mielde, de sáhtte sii ráŋggástallat. Háldi sáhttá maiddái “váldit” sihke mánáid ja rávesolbmuid, ja lea dáhpáhuvvan ahte sii váldet máná eadni liibmástit (mors liv) rájes.
Hálddiid birra geavahuvvo maiddái namma “vuolleeatnama olbmot”, muhto Ole Thommasen Lappenes forhold ii leat dat namma dárkilis. Hálddit galget orrut eanain ja leat iežaset “bargu ja stákka”, nugo mis, mas leat e.g. gárdit, girkut, eallit ja eará – muhto sii eai oidno min čalmmiin.
Okta boares árbevierru – mii ain lea muhtumin ealli – lea ahte álo galgá dovdat bures, leatgo ođđa báikkis ráfi ja ro. Jus ii oaččo ráfi oađđit dahje dovddat eará unohasvuođa, de sáhttá dat mearkkašit ahte doppe leat juo “vuolleeatnama” olbmot. Dát lei dábálaš go galggai bidjat ođđa gamme, lávvu, viesu dahje fjosa. Jus dovddat unohasvuođa, de fertet gávdnat eará báikki – muđui it oaččo ráfi.
Hálddit váldet mánáid
Go nissonolmmoš lea čávggi máná, de álggedje hálddit fuobmát su. Dan dihte ledje máŋga ášši maid čávggi nissonolmmoš ii galgan dahkat. Ole Thommasen čilge dan dán láhkai (Lappenes forhold):
1830-tallet
Recherche-ekspedisjonen
Valget av Halde som lokasjon for observatoriet var ikke tilfeldig. Alta er kjent for å være et av de beste stedene å studere nordlyset, og det var særlig den banebrytende forskningen til den franske Recherche-ekspedisjonen i 1838-1839 som gjorde området attraktivt for nordlysforskere. Forskerne bygde små tømmerhytter i nærheten av Bossekop, og deres detaljerte illustrasjoner av nordlyset gjorde Alta kjent i hele Europa.
1892
Det første nordlysbildet
I 1892 ble det første fotografiet av nordlyset tatt i Bossekop av tyskeren Martin Brendel, som var med på en tysk nordlysekspedisjon. Dette bildet er det eldste bevarte og publiserte fotografiet av nordlyset.
1897
Respekt gjennom heltedåder
Ved forrige århundreskifte, i unionsoppløsningens tid, søkte Norge respekt gjennom heltedåder. I 1897 dro professor Kristian Birkeland til Alta for å finne en fjelltopp egnet for nordlysmålinger, inspirert av tidligere viktige målinger i området.
1944
Andre verdenskrig
Nordlysobservatoriet på Halde spilte en viktig rolle i den tidlige forskningen på nordlyset.
Observatoriet overlevde fram til 1944, da det ble brent ned av den tyske okkupasjonsmakten under andre verdenskrig.
1980-tallet
Restaureringen av bygningene begynte i 1980-årene, med mål om å bevare denne viktige delen av Norges vitenskapelige arv.
2024
Dagens Halde
I dag står Halde som et monument over fortidens vitenskapelige prestasjoner og fortsatt et attraktivt sted for de som ønsker å oppleve det magiske nordlyset i sitt rette element. Besøkende kan ta den naturskjønne turen til det gamle observatoriet og få en følelse av hvordan det må ha vært å studere nordlyset fra dette enestående utsiktspunktet for over hundre år siden.